Leva nära

Snart smäller det...

2011-03-01T15:37:00.000+01:00

På lördag startar min yogautbildning. Fyra veckor i värmen med fördjupning i den underbara yogavärlden, det känns lyxigt - men också som en utmaning. Jag åker med familjen och vet att jag inte kommer hinna umgås med dem så mycket och är lite orolig att jag ska få dåligt samvete över det. Men förutsättningarna har vi ju vetat hela tiden så det får bli som det blir.

Vi kommer börja kl 7 varje morgon med pranayama och meditation, sedan Mysore practice och när vi är klara med det är klockan ungefär 10. Då serveras en brunch-buffé och vi har sen ledig tid till 12.30. Då börjar eftermiddagens lektioner med anatomi, filosofi, pedagogik, teknik etc och de håller på till 18.00. Efter det är det matdags igen - stor middagsbuffé. Och på kvällen lite satsang eller filmvisning. Sen gissar jag att man sover gott på söta örat innan det börjar om igen dagen efter. Lördagar är lediga och söndagar lite kortare dagar. Så kommer schemat se ut.

Vi är redan på plats i Thailand så värmen har jag vant mig vid. Däremot har jag ätit lite fler glassar än vad som kanske är lämpligt de senaste veckorna så jag har några helt onödiga extrakilon att släpa runt på. Det innebär att det nu är färdigfestat för den här resan. I morgon blir det "detoxdag" - en tvåtimmars massage på morgonen och så frukt, grönsaker och vatten på det är receptet. Känns som ett nödvändigt beslut efter kvällens brakmiddag!

Här är klockan redan halv tio på kvällen och det är dags att koja. God natt!

Ditt och datt

2011-01-05T10:20:00.000+01:00

Terminspremiär för två av mina grupper i går kväll. Åtta elever i den ledda klassen och tolv i Mysore-gruppen. Bra statistik med tanke på väglaget, det värmer. Själv var jag hos en osteopat igår och blev lite justerad i skulder- och axelpartiet. Det känns skönt efteråt även om jag knakar mer än vanligt i bröstkorg och nacken. Han fick förmodligen bort lite låsningar. Nu har jag yogauppehåll några dagar för att inte störa effekten av behandlingen.

Jag och en av mina fina grannar körde igång söndagsyogan igen i söndags, första gången på det nya året. Det kändes skönt att få lite sällskap på mattan även om det var en aning tungt eftersom vi tidigare på dagen varit och fikat hos nämnda granne... Nåja, det var det verkligen värt!

Jag börjar bli något stressad över mina läsuppgifter som går långsammare än jag tänkt mig. Speciellt "Autobiography of a yogi" har en tendens att bli liggande på sängbordet... Men jag vet hur jag är, jobbar bäst under press så snart kommer det gå med en farlig fart! Det är något att jobba vidare på - att kunna sprida ut sina arbetsuppgifter under en längre tid för att slippa jobba dag och natt den sista tiden...

Därmed lämnar jag datorn och går raka spåret upp till mina böcker. Basta!

Gott Nytt År

2011-01-01T12:30:00.001+01:00

Det känns alltid lite märkligt när ett nytt år gör entré, det kommer liksom så plötsligt! Vi hade en skön nyårsafton även om tolvslaget bjöd på både spöregn och plusgrader. Det var en aning oväntat med tanke på att vi inte varit i närheten av nollan på snart två månader!

Den här veckan har jag kommit igång med yogan ordentligt igen efter min otroligt segdragna förkylning. Jag premiäryogade på julafton och har sedan stått på mattan både måndag, onsdag och torsdag den här veckan. I torsdags hade jag ett genombrott i Kurmasana. Jag kunde för första gången sträcka helt på benen och lyfta hälarna från golvet. Jag har nog egentligen kunnat det tidigare men har inte vågat pressa benen mot axlarna tillräckligt för att kunna sträcka ut helt. Otroligt skönt för ryggen, jag kände hur jag verkligen förlängde hela vägen från svanskotan upp till nacken.

När jag tittar tillbaka några år i tiden så kommer jag ihåg att just Kurmasana (och Supta Kurmasana med för den delen) var asanas som jag kände att jag aldrig skulle kunna göra men framför allt inte ville göra. Det kändes som att "det där kan ju inte vara nyttigt, det ser bara motbjudande ut". Och nu känns det som den naturligaste sak i världen att vilja kunna lägga benen bakom huvudet. Vill inte alla det? Det är nu jag inser att jag blivit en yoganörd på riktigt, och som planen ser ut för 2011 så lär det inte bli bättre på den fronten!

Nu ska jag krypa ner i sängen igen och krama på min man och mina barn. Ett utmärkt sätt att starta det nya året.

Bra dag

2010-12-15T18:54:00.002+01:00

Börjar dagen med att köra sonen till skolan, dottern är hemma och vårdar sin feber med sin far. Sen iväg till min naturterapeut som hjälpt mig oerhört med att reda ut diverse små hälsoproblem jag haft det senaste året, bla med hjälp av håranalys. Mycket spännande och givande - och dyrt... Eller kanske inte dyrt, för egentligen är ju hjälp med hälsan väldigt prisvärt oavsett vad det kostar, men mycket pengar i alla fall. Sen julshopping, skönt med en bantad julklappslista i år, det blir bara de fyra barnen som får presenter och det känns mycket bra. Efter det myslunch med bästa grannen tillika yogavännen och sedan storhandling innan det var dags att hämta sonen igen.

Nu sitter jag här framför datorn och hör hur mina nyduschade småänglar busar i soffan framför julkalendern och jag ska snart lägga dem. Sedan rullar jag ut min matta, tänder mitt ljus och yogar en stund innan jag kryper upp i soffan med en kopp the. En fin avslutning på en fin dag. Tack.

En fundering

2010-12-14T09:39:00.000+01:00

Jag befinner mig mitt i förberedelserna för min yogalärarutbildning på Koh Samui i mars och läser då en massa yogalitteratur, gör pranayama-övningar och gnetar på med min mysore-practice. Det är roligt och känns i det stora hela mycket bra. MEN. Titt som tätt får jag en känsla av att yogan har en tendens att bli lite "uppblåst". Lite pretentiös och allvarlig. Utan större utrymme för glädje, lättsamhet och skratt. Jag märker att jag nästan blir ohälsosamt uppmärksam på mig själv och min egen kropp. Varenda liten skavank ska granskas med lupp och analyseras och jag känner mig en aning trött på det. Vet inte om jag behöver gå in i mig själv så mycket som jag gör just nu men vet heller inte om jag kan göra yogan på något annat sätt.

Jag vill verkligen vara kvar i min asana-träning och har inget emot läsandet alls. Men jag märker att jag drar mig för pranayama-träningen. Jag har egentligen inga problem med den men sista tiden så har jag blivit lite irriterad och rastlös när jag sitter där. Det är som att något säger mig att "Hörru du, ut och lev i stället för att sitta här och vända ut och in på dig själv. Det finns faktiskt mycket annat att ägna sin tid åt som också är bra för dig, glöm inte det..."

Det är samma sak när jag ska skriva om yogan. Jag vill inte ta till för stora ord och göra min yoga till något "heligt", för rent krasst är den ju faktiskt en ganska liten del av mitt liv även om den har en tendens att breda ut sig. Det är som att jag måste säga till den "Håll dig du på din kant och kom inte här och gör dig märkvärdig." Samtidigt vill jag ju att den ska ha en stor plats i mitt liv, men mer som en rutin jag har och inte reflekterar så mycket över, samtidigt som den jobbar på med mitt inre i det tysta. Just nu är den överallt och lägger sig i saker den inte har med att göra. Typ.

Märkligt inlägg det här, ni kan förmodligen ana en viss förvirring och det stämmer fullständigt :-)

Tack för idag.

Upp och ner

2010-12-14T09:25:00.000+01:00

Kan Jang, nässköljning och superdrink med Mighty Greens, gurkmeja och linfrön. Nu jädrar ska förkylningen ur kroppen. Basta! Den segar sig kvar och igår fick vi hämta dottern från dagis med 40 graders feber. Efter att ha legat bredvid henne i sängen hela eftermiddagen känner jag idag att min egen förkylning fått ny kraft. Men inte länge till om jag får bestämma, och det får jag faktiskt för det är min kropp!

Nåja, små i-landsbekymmer får man väl kalla förkylningar. När det gäller yogan så är den lite av varannan-dags-karaktär just nu men det räcker. Jag har börjat leka med handstående de senaste dagarna och kan nu faktiskt komma upp i balans en liten stund innan jag börjar svanka för mycket och dunkar i väggen. Men det är roligt att vara kravlös nybörjare i yogan igen. Då känns det inte så djuplodande och pretentiöst utan mer lek med kroppen enbart för att det är skoj och det behöver jag!

Ha en skön dag i kylan!

Ordningen återställd

2010-12-13T13:45:00.001+01:00

I fredags var jag tillbaka i min practice och körde igenom serien fram tom Navasana. Det kändes bra även om jag blev ganska darrig i armarna efter ett tag. I lördags var det fullt upp med sociala aktiviteter så då blev det inget alls men igår var det dags för skön söndagsyoga med grannarna igen. Det var några veckor sedan som vi yogade tillsammans alla tre och man märker direkt vilken skillnad det blir när man är tre som andas tillsammans istället för två. För att inte tala om när man är ensam. Energinivån blir så mycket högre och igår fick jag en känsla av att jag surfade på mina vänners andetag när jag hoppade fram i de sittande rörelserna. Låter verkligen flummigt, men jag fick den bilden i huvudet och det kändes bra.

Nu är det måndag och vi har ungefär 17 härliga grader inomhus så det blir att dra igång värmefläkten en stund innan det är dags att kliva upp på mattan igen!

Yoga joy

2010-12-09T12:50:00.002+01:00

Igår blev det yogapremiär efter senaste veckans förkylningsuppehåll. Det blev alla solhälsningar, de stående tom Parsvottanasana och sedan höftöppnarsekvens, sittande nedvarvning och vila. Skönt var det, jag kände mig stark, men inte så uthållig. Blev trött fort.

Idag har jag haft lattjo-lajban-yoga. Blev inspirerad att prova handstående av det här klippet från Yoga Journal. Roligt att börja känna på lite nya rörelser ibland. Kom upp mot väggen och stod en stund, kändes bra och förvånansvärt stadigt, även om jag som sagt är lite harig när det gäller upp-och-ner-vända positioner.

Ikväll har jag mina nybörjare igen, veckorna går så fort så jag hinner knappt med nu känner jag. Nästa vecka har jag de sista klasserna innan jul och då är även den här terminen till ända. Min 6:e termin som yogalärare och den här hösten med 65 engagerade elever i veckan. Det känns stort.

Ingen yoga synes än...

2010-12-06T22:00:00.003+01:00

Jag har fortfarande ont i halsen och vågar därför inte träna som vanligt. Märker att jag har ett motstånd att ställa mig på mattan när jag innan vet att jag inte får köra min vanliga practice. Har på senaste tiden haft svårt att yoga utan den där värmen och svettningen som infinner sig under mina Ashtanga-pass. Det kanske har med kylan utomhus att göra. Huset blir kylslaget och det är svårt att få en givande yogastund när man småhuttrar. Då har jag egentligen bara lust att lägga mig under filten i soffan framför TV:n eller med en god bok.

Nu har jag dock installerat ett extra element i shalan så jag ska ta en ny förhandling med mig själv i ämnet under morgondagen. Tills dess kryper jag ner under duntäcket och avvaktar ett tag till...

Vackra vinterlördag

2010-12-04T12:45:00.000+01:00

Kallt, soligt och gnistrande vitt utanför fönstret. Att bo på landet så här års har sina sidor med strömavbrott, skottning och dragiga golv, men det uppvägs mer än väl av dessa fantastiskt vackra dagar. Det är så tyst och fridfullt och ljust och... rent! Annars dominerar leran så här års på landet, november och december känns som månaderna då tvättmaskinen går dygnet runt. Men nu ser både skor och overaller som nya ut varje dag trots intensivt lekande på dagis och i skolan.

För övrigt känns det som att förkylningen har börjat ge med sig. Idag känner jag mig pigg och stark (om än väldigt stel) även om jag hostar och fräser en del fortfarande. Jag får se hur det blir med söndagsyogan tillsammans med grannarna i morgon. Jag kanske kan vara med om jag tar det lugnt och försiktigt.

Igår kväll läste jag lite mer ur Yoga Sutras och fastnade för sutra 33 Samadhi pada. Den handlar om hur vi bör bemöta människor vi stöter på baserat på en indelning i fyra kategorier: The happy, the unhappy, the virtous and the wicked. Att kunna bemöta en lycklig person med glädje, inte avund. En olycklig människa med medmänsklighet och empati. Att kunna vara öppen och ödmjuk för att ta lärdom av en person med djup insikt. Och en elak person gör vi bäst i att ta avstånd från och ignorera. Allt detta för att behålla vårt eget lugn och jämvikt.

I tolkningen av Swami Satchidananda beskrivs dessa fyra kategorier och en förklaring till varför vi bör bemöta olika personligheter på detta vis. Det är lätt att bli avundsjuk på en lycklig person, men det förmörkar bara vårt eget sinne. Om vi istället kan bli inspirerade och bemöta denna person med glädje sprids lyckan även till oss själva. Och att försöka råda eller förändra en elak person slår oftast bara tillbaka på oss själva. Dessa människor måste lära sig av egen erfarenhet och för att inte förmörka vår egen tillvaro gör vi bäst i att hålla oss ifrån dessa individer.

Tänkvärt.

Oteknisk

2010-12-03T15:50:00.001+01:00

Jag lever i bloggvärldens stenålder. Jag har ingen aning om hur man skapar en egen design, vad RSS-flöden är eller hur man för den delen ändrar teckenstorlek på texten i sina inlägg. Därför är jag hänvisad till de allra enklaste lösningarna med fördefinierade mallar och igår hittade jag den här som känns mycket skönare än den gamla tråkiga gröna som jag dragits med ett tag nu. Härligt!

Förkylt

2010-12-02T17:03:00.000+01:00

De senaste dagarna har jag mest snorat och snörvlat. Kallt är det också. -26 grader i går morse, idag "bara" -14 och inne runt 17 grader. Men med dunväst, toppluva, halsduk och fårskinnstofflor går det finfint att hålla värmen och på kvällen när vi eldar får jag skala av lager efter lager vartefter temperaturen stiger upp mot en toppnotering runt 20-gradersstrecket.

Yogan har fått vila de här dagarna, jag har sovit mycket och läst mina läxor istället. Har just läst ut "Science of breath" av Swami Rama m fl. Intressant och tänkvärd, andningen är ju inget man dagligdags ägnar speciellt mycket uppmärksamhet, och ännu mindre om man inte ägnar sig åt yoga. Parallellt läser jag "Yoga Sutras" (Sri Swami Satchidanandas tolkning), några sutror varje kväll och försöker få dem att landa i min egen sanning. Det känns som ett bra sätt att läsa boken på. Att inte sträckläsa utan låta den vara med lite varje dag. Jag tror att den "sätter sig" bättre då.

Nu har jag sköljt näsan med netikannan och ska iväg och ha min nybörjargrupp vilket känns bra, energin man får överstiger energin jag ger med råge. Trots förkylning.

Blogg-periodare

2010-11-29T14:30:00.003+01:00

Ja se nu var det ju ett halvår sen, drygt, som jag skrev något sist så visst verkar jag vara en blogg-periodare. Men det är så jag är, ibland är det mycket som vill ut, ibland inget alls. Nu känner jag ett behov av att börja dokumentera min yoga igen och anledningen till det är att jag ska på utbildning i mars. Jag ska åka till Paul Dallaghan som driver Yoga Thailand på Koh Samui och gå en 200+ timmars Yoga Alliance godkänd Teacher Training.

Utbildningen har faktiskt redan börjat med diverse olika hemuppgifter vilket känns väldigt roligt. Vi har Ashtanga yogans första serie som asana-bas och förväntas arbeta upp vår practice till 4-5 dagar i veckan innan vi träffas i mars. Den delen går över förväntan bra. De senaste veckorna har jag kört 5 dagar i veckan, varav tre gånger har varit hela serien och de övriga två allt utom den sittande delen alt delar av den. Jag trodde inte min axel skulle hålla för det eftersom den har trasslat till och från de senaste sex månaderna, men den verkar hålla (peppar, peppar...)

Utöver att arbeta upp vår egen practice ska vi ta klasser inom andra yogaformer, läsa en hel del böcker, göra pranayama-övningar och skriva dagbok. Det är verkligen en möjlighet att få fördjupa sig i yogan under en längre period, något som man ju gärna vill men som i vardagen tenderar att få för låg prioritet. Nu är det förutsättning för att kunna genomföra kursen och då får yogan mycket högre prioritet, inte bara hos mig utan i hela familjen :-)

Den senaste tiden har min practice sett ut så här

Fredag 19/11: Hela första serien

Lördag 20/11: Ingen träning

Söndag 21/11: Hela första serien

Måndag 22/11: Hela första serien

Tisdag 23/11: Solhälsn, stående, nedvarvning

Onsdag 24/11: Hela första serien

Torsdag 25/11: Några yinyogapositioner på kvällen

Fredag 26/11: Solhälsn, stående, nedvarvning

Lördag 27/11: Ingen träning

Söndag 28/11: Hela första serien

Måndag 29/11: Solhälsn, stående, nedvarvning

Tisdag 30/11: Solhälsn, höftöppnare, savasana

Jag ser fram emot en mycket intressant vinter och vår. Namaste.

Ashtanga vinyasa

2010-07-29T22:09:00.003+02:00

Yogan blir mer än dubbelt så bra om den delas. Förslagsvis med en god vän. Har du ingen god vän som tränar yoga så är mitt förslag att du helt enkelt lär upp ett lämpligt prospect så har du försäkrat dig om trevligt träningssällskap i framtiden :-) Så gjorde jag i alla fall. Mina två grannar är bästa knepet att ta till när motivationen tryter. Allt går mycket lättare med dubbel andning och dubbel värme. Tack kära P, vi ses snart igen.

Vi körde i alla fall igenom nästa hela första serien igår kväll i en varm, lätt regnfuktig glasveranda när barnen lagt sig. Idag har jag belönats med en träningsvärk from hell, så nu är det dags att skutta upp på mattan igen och ta bort den värsta stelheten. Än funkar utmaningen med Yoga Varje Dag I Fyra Veckor, det har snart gått halva tiden och det känns fortfarande superbra.

Tack för idag och god natt.

Fortfarande yoga varje dag...

2010-07-28T10:43:00.003+02:00

...även om måndagens yoga inte blev så där väldigt strukturerad. Jag var av och på mattan flera gånger och kunde inte koncentrera mig. Senare såg jag att det var fullmåne. Vet inte om jag påverkades av den eller om det var något annat. Något helgjutet pass var det i alla fall inte tal om.

Igår hade vi en underbar dag med sol och bad med barnen på dagen och grill i solnedgången på altanen med goda vänner på kvällen. När alla gått hem och disken var färdig ställde jag mig på mattan och gjorde mina solhälsningar, sex stående och lite nedvarvning. Kändes som ett skönt avslut på en fantastisk dag.

Idag känner jag mig stark och pigg, så jag kör nog igenom hela serien. Det var ju ett tag sedan!

Yogan fortsätter

2010-07-25T23:25:00.002+02:00

I fredags fick jag en lång, skön yogastund med solhälsningar, alla stående och sittande t o m Navasana. Fokus på nedvarvningen med många, långa andetag i varje rörelse. Skön meditation i Padmasana. Det är annars min verkliga utmaning - att släppa tankar och bara andas. Det låter så lätt, så lätt för den som inte prövat, men uhh vad det är svårt att inte låta tankarna störa. Monkeymind indeed...

Igår bara några mjuka yin-rörelser innan läggning och idag likaså. Skönt och lagom utmanande då jag lätt tappar energinivån dagen/ dagarna efter ett mer fysiskt pass. Kroppen känns matt, men jag hoppas att det kommer ändras vartefter dagarna går och yogan blir mer regelbunden.

Nu väntar sängen, god natt!

Dag tre

2010-07-22T19:42:00.002+02:00

Igår städade jag mig fram och tillbaka genom huset hela dagen. Möblerade om barnens rum, rensade ut både urvuxna kläder och leksaker, dammsög och dammade så det stod härliga till. Och detta med en magnifik träningsvärk orsakad av träningen i tisdags kväll :-)

Belöningen kom på kvällen i form av grillning med resten av "storfamiljen" på vår härliga altan. Yogan blev ett lugnt kvällspass helt lett av andningen. Solhälsningarna tog säkert tre gånger så lång tid som vanligt då jag bara fokuserade på att andas djupa, långa andetag ända ner i bäckenet. Skönt var det och nu ska jag upp på mattan igen för dagens pass. Det känns bra.

Yogautmaning

2010-07-20T23:51:00.002+02:00

Tack Nina för inbjudan till FB-evenemanget "Yoga varje dag i fyra veckor". Precis vad jag behöver just nu - en mild puff i bakändan för att få lite struktur i semestertillvaron igen. Jag såg inbjudan sent i går kväll och rullade raskt ut mattan för 30 minuters solhälsningar, några stående och lite höftöppnare. Sov som en stock efter det.

Ikväll skönt ashtanga-pass med grannen i vår underbara glasveranda med solnedgången i fonden. Hela serien minus vissa vinyasa, har helt enkelt låtit yogan bli för sporadiskt så jag orkade inte riktigt. Nöjd med att jag nu kan lyssna på kroppen och inte känna mig frustrerad över att jag inte är där jag var för några veckor sedan. All yoga är bra yoga om man bara låter den vara det den är för dagen. Låter lättare än det är.

Nu ska jag pussa på mina ljuvliga, sovande, småsvettiga änglar en trappa upp och sedan själv krypa till kojs. Ser redan fram emot att kliva upp på mattan i morgon. Det får nog bli ett mjukpass direkt i morgon bitti för att mota träningsvärken så gott det går :-) Tack och god natt.

Tankar om helgen

2010-02-23T15:14:00.003+01:00

Helgen som gick var härlig på många sätt och inte minst p g a kursen med Alexander Medin på Atmajyoti. Det har varit bra klasser med fokus på våra livsviktiga, men ibland bortglömda, andetag. Att bara fokusera på något så basalt som att andas och att göra det medvetet är väldigt välgörande för själen. Det är ungefär som att sitta och titta in i en brasa, gräva i jorden eller stå och titta upp på stjärnorna. Det är något som talar till det ursprungliga i en, det finns ett igenkännande som kommer långt inifrån och som väcker en glädje och ett lugn. Jag kan inte förklara det på något annat sätt, det låter kanske lite flummigt men det är så jag upplever det.

Vi har även fått testa Acroyoga eller Paryoga, något som jag aldrig gjort tidigare och ärligt talat inte trott att jag skulle klara av, men det var otroligt härligt och inte alls svårt! Så fort jag kom hem så kastade jag mig ner på golvet med barnen som nog tyckte att det var lika roligt som jag. Jag har dessutom fått träffa många härliga yogis och yoginis, att yoga och andas tillsammans i en såpass stor grupp känns häftigt när man som jag är van att yoga mer eller mindre ensam större delen av tiden.

Men det bästa med den här kursen har nog ändå varit känslan av att Alexander är det som han förmedlar. Jag upplever honom som en mycket ärlig, ödmjuk och förnöjd person som inte har behov av att slå sig på bröstet eller bevisa något för sin omgivning. Han sprider en atmosfär som jag trivs att vara i och det har känts mycket behagligt. Tack.

Ett livstecken :-)

2010-02-16T22:23:00.003+01:00

Hoppsan, det var visst nästan två veckor sedan jag skrev sist! Yogan har yogat på, det har känts bra och ganska enkelt men inget märkvärdigt egentligen. Förmodligen så som det ska vara.

Ikväll har jag haft mina egna grupper, först ledd klass för nybörjare och lite mer vana elever och sedan ledd klass för min mysore-grupp. De brukar köra själva, men ungefär var fjärde/ femte gång så leder jag. Det var inte så många där, men det blev bra andning och flyt. Alla rörelser fram till Navasana och hela nedvarvningen. Kändes skönt när jag satt i bilen hem, det är som att jag också får yogaenergi av att vara mitt i deras practice. Lyxigt.

Det som också är väldigt roligt är att min fina man har börjat bli lite mer regelbunden i sin träning och är så pass hemma med solhälsningar och stående att vi kan köra lite tillsammans. Såå härligt! Det är skönt att träna själv, men det känns många gånger bättre att vara två. Sen vet jag att han verkligen behöver yogan och det gör mig extra glad.

Nu går jag och lägger mig - god natt!

Kvällning

2010-02-02T22:35:00.004+01:00

Huset är lugnt. Båda barnen har (nästan) somnat, maken sitter vid datorn och kakelugnen är varm efter dagens brasa. Dags att rulla ut mattan en stund, lite yoga efter dagens snöskottande kan nog kännas skönt. Santosha.

Ny inspiration

2010-01-27T19:21:00.002+01:00

I måndags var det sedvanlig shala-träning. Jag fick aldrig något riktigt flyt så passet utvecklade sig till att bli lite mer teknikträning än yoga, men det var skönt och ibland tycker jag att man behöver det. Gneta lite mer på ett moment, i det här fallet genomhopp. Med ett halt golv och händerna längst fram på mattkanten så går det galant :-) Men annars så tenderar jag att fastna lite med vänster knä mot vänster arm. Så har det varit länge nu och jag blir prövad i mitt tålamod till och från... Efter måndagsträningen så känner jag i alla fall att det inte är så långt borta och att en hel del faktiskt sitter i huvudet - känns det igen månne?!?

Om två veckor är det WS med Alexander Medin och det ser jag verkligen fram emot. Jag har yogat för honom en gång tidigare så jag har väldigt höga förväntningar på den här helgen och är ganska säker på att få dem både infriade och överträffade. Det är härligt att fylla på med inspiration och nya infallsvinklar, både för sin egen träning men kanske mest för att få en nytändning i lärarrollen. Det var ett tag sen jag var i väg på något liknande så det känns väldigt välkommet nu.

Yogaveckan i övrigt bjöd på nybörjar- och mysore-klasser i går kväll, men ingen egen träning. När jag publicerat det här inlägget ska jag lägga lite mer ved i brasan och sen rulla ut min matta. Och i morgon har jag två klasser på gymmet. Jag gillar mitt liv. Mycket.

Yoga och hästar

2010-01-21T22:02:00.005+01:00

Decennie-premiär för shalaträningen i måndags kväll med sköna korrigeringar och fördjupningar. Jag tror att jul-ledigheten har gjort min kropp gott. Jag har en tendens att ta i lite för mycket och då förorsaka min stackars lekamen en del små blessyrer, men nu har de läkt ut och kroppen känns hel och förvånansvärt mjuk! Min teori runt detta är att i och med att jag gärna faller in i mycket "power" när jag yogar så blir musklerna mer starka än mjuka. När jag då vilar så försvinner styrkan till viss del så att mjukheten får större utrymme. Typ. Helt ovetenskapligt och förmodligen inte alls sant, men det är i alla fall så det känns.

Jag gjorde serien fram till Baddha Konasana och det gick lättare än väntat. Jag märker till min förvåning att jag har huvudet i mattan i Prasarita C och känner att jag blir korrigerad djupare i den än tidigare. Kurmasana och Supta Kurmasana kändes också väldigt... hmm.... behagliga! (Ett ord jag tidigare inte trodde jag skulle använda om dessa asanas) Jag känner att jag inte är lika stängd i bröstet och att jag mycket lättare kan vila huvudet i golvet, även om det är bit kvar tills hakan nuddar mattan. Jag binder inte i Supta, men jag nuddar i alla fall fingertopparna nu, det gjorde jag inte i höstas.

Jag har ju ridit mycket under många år och det jag upplevde på mattan i måndags har jag upplevt många gånger i augusti när hästen tas hem från betet. Ganska bukig, lätt muskelfattig och hopplöst oryktad... Men ändå arbetsvillig, mjuk och klarar helt plötsligt svåra saker som vi tragglade innan sommaren utan större resultat. Och när några veckor gått, buken är borttränad och pälsen ryktad så är pållen plötsligt betydligt bättre än innan betet. Jag har alltid tyckt att det är lite magiskt, men så märker jag att det kanske även gäller mig själv! Så nu ser jag med spänning fram emot första veckan efter semestern... :-)

Tack och god natt!

Underbara vardag

2010-01-15T09:42:00.002+01:00

Vad viktigt det är att man har en vardag som man trivs med. Jag tycker det märks extra tydligt när ledigheten blivit lite väl lång och overksam. Det föds liksom en längtan efter fasta tider och efter att få saker gjorda. Nu när vardagen är här så känns det som vanligt lite tungt när klockan ringer, men när barnen är lämnade och arbetsdagen tar vid så känner jag mig energisk och glad. Det känns roligt att sätta tänderna i lite riktigt arbete och det känns också skönt när det blir fredagkväll och man kan se tillbaka på en bra vecka och glädjas åt fritid med familjen. Jag har levt ganska långa perioder utan en egentlig vardagsrutin, lyxigt kan många runt omkring mig tycka, men faktum är att jag trivs mycket bättre nu.

I onsdags kväll var det även hemma-yoga-premiär för i år. Solhälsningar, alla stående och fokus på en lång nedvarvningssekvens. Hamnade i den där sköna mitt-emellan-sömn-och-vakenhet-dvalan i Savasana och låg länge. Stramt och tungt var det emellanåt, men det är ju inte så konstigt och det känns skönt att veta att jag snart är tillbaka där jag var före jul. För när rutinerna kommer tillbaka går det fort att komma tillbaka i yogakroppen också. Namaste.

2010 har börjat....

2010-01-07T17:48:00.005+01:00

...och det känns som om det här blir ett riktigt bra år. Positiv energi far genom rummen och många planer inför framtiden smids framför rörspisen om kvällarna. Sen nyårsafton har vi inte varit hemifrån mer än nödvändigt eftersom barnen varit förkylda. Så vi har skrotat runt i pyjamas mest hela dagen, barnen har sett på Bolibompa nästan hela tiden (rakt emot våra vanliga principer) och matlagning har vi bara hunnit med en gång om dagen. Svårt att få in två lagade mål när frukost intas vid halv-elva-snåret och läggdags infaller vid sju på kvällen för de små!

Jag känner att det här blir året då linjerna dras för hur vår tillvaro ska se ut mer permanent. Kanske delar av året utomlands och mer tid att utveckla yoga-verksamheten. Från det att barnen föddes fram till nu har mer eller mindre kännts lite som ett undantagstillstånd där de vuxnas visioner och drömmar legat på is till förmån för enkelt men också mycket lyxigt hemma-familje-mys. Men jag tror att det är nya tider på gång nu... Me like!

Grannyoga

2010-01-05T22:54:00.002+01:00

I söndags körde vi mix Bikram/Ashtanga i värmen från grannens gigantiska täljstenskamin - jädrar vad varmt det var :-) Men vi behövde det, superskönt för nedfrusna vinterkroppar att få tina upp både in- och utifrån samtidigt. Skönt flyt för oss alla tre tror jag. En sak jag kom att tänka på som nästan gjorde mig lite tårögd är att nu yogar vi tillsammans som en liten grupp och jag kan koppla av och göra min egen practice med stöd av deras andning. Fantastiskt. Två och ett halvt år har vi hållit på och nu är vi här. Jag är tacksam. Och nöjd. Santosha.

Helgerna bara fortsätter och fortsätter...

2010-01-02T23:14:00.002+01:00

Det var väldigt vad svårt det är att komma ur den här seg-lunken som tagit tag i mitt liv den senaste tiden. Jag behöver vara mycket mer disciplinerad för att känna mig nöjd med mina dagar och yogan hjälper mig med det. Men den har som sagt varit gaaaanska oregelbunden på sistone :) Men å andra sidan är det skönt att bara sjunka in i familjen och njuta av att vi kan vara lediga, tillsammans och friska. Det är värt allt. I morgon är det söndag och då är det yogakväll med grannarna och på måndag tänkte jag försöka åka till shalan för första gången på närmare en månad. Det ska bli skönt, men förmodligen ganska jobbigt - och stelt...!

Jullov...

2009-12-28T22:48:00.004+01:00

...har det varit i ungefär tre veckor nu. Från yogan. Eller från asanaträningen om jag ska vara petig. Men ikväll var det dags igen, i vardagsrummet hos bästa grannen. Försiktig start för att inte chocka våra choklad- och knäckstinna stackars kroppar alltför mycket, men ändå tillräckligt fokuserat för att väcka en längtan efter mer. Så i morgon rullar jag ut min matta och gläds både åt att julen varit underbar och att det samtidigt är härligt att årets mesta mat- och lathögtid är förbi :-)

Underbara vinter

2009-12-20T19:31:00.003+01:00

Yogan lyser med sin frånvaro förutom några lugna nybörjarpass tillsammans med maken :) Den är heller inte så saknad utan livet känns helt fantastiskt även utan den just nu. Jag älskar den här tiden på året med alla avslutningar, tända ljus, pyssel och hemmamys. Att snön sedan har gjort hela landskapet magiskt vackert gör att jag nästan måste nypa mig i armen för känna att det är på riktigt. Får man ha det så här bra utan att ha dåligt samvete? Ja, jag tror att man får det och jag tror att det är fler än jag som känner likadant.

För att återkomma till yogan så kom jag idag på varför jag är så lugn inför mitt uppehåll. Det är för att jag för första gången i mitt liv har hittat en "träningsform" som jag vet att jag kommer hålla på med. Träningsform låter ju lite märkligt nu, men det var ju faktiskt därför som jag en gång började yoga - för den fysiska träningen, den mentala biten har kommit på köpet. Tidigare har jag påbörjat många olika typer av fysiska aktiviteter men aldrig orkat hålla i längre en ett par, tre månader som mest. Men nu vet jag att yogan kommer vara med mig hela livet, olika mycket i olika perioder. Ibland inte alls men oftast flera gånger i veckan. Och den vetskapen är så vilsam. Och jag vet att i mellandagarna finns många tillfällen för mig på mattan med mina ljuslyktor. Då kan man verkligen tala om julefrid...

Att backa för att komma framåt

2009-12-08T23:00:00.002+01:00

Som jag skrivit tidigare så har min yoga under den senaste tiden känts... hur ska jag säga? Motsatsen till helgjuten - motsatsen till stadig och gedigen... Och kanske lite ängslig. Jag har inte känt mig helt säker på att jag vill hålla fast min träning. Inte helt säker på att yogan bara gör gott, utan jag har faktiskt känt mig gladare och lugnare när jag haft några dagars yogauppehåll. En ganska frustrerande upptäckt när jag tidigare varit så säker på min yogaväg. Men de senaste två veckorna har det vänt och jag märker att jag både fysiskt och mentalt har tagit ett ganska stort kliv framåt. Kroppen har öppnat upp - framförallt i bäckenet. Jag har inga svårigheter att hålla fokus och andning längre och jag känner mig lugn och glad även mellan mina yogastunder, och det känns så skönt....

Det är kanske så här det är när yogan får "work its magic". Att först känns det bara fel, fel, fel, men när processen fått pågå ett tag så får allt en annan dimension. Vad som än har hänt så är jag så glad att jag kommit vidare, än en gång. Tack.

Att andas

2009-12-02T22:30:00.002+01:00

I går valde jag att göra min practice tillsammans med min mysoregrupp vilket var en härlig upplevelse. Tänk att jag har kunnat guida dem till att själva kunna andas och yoga utan ledning - fantastiskt. Mitt flow från i måndags höll i sig och det kändes som om jag flöt ovanpå gruppens andning. Nästa gång blir det klassisk Mysore, men jag tror känslan från igår kommer förhöja även nästa tisdagsträning. Att de faktiskt förstår att de kan yoga. Själva.

Yogaflow

2009-11-30T23:16:00.002+01:00

Idag hade jag verkligen flow. Allt gick lätt, jag kände mig stark, glad och taggad och jag kände att jag verkligen kunde vara i andningen och varje asana utan att mentalt fara iväg till nästa rörelse. Jag tror dessutom att jag - utan att egentligen anstränga mig - hade en helt korrekt vinyasa fram t o m Purvottanasana. Sedan börjar det bli svårt - att komma helt in i de sittande rörelserna på en inandning från stående hund känns fortfarande ganska omöjligt :-)

Jag har de senaste månaderna börjat räkna sekvensen på sanskrit tyst för mig själv när jag gör min practice och det har gett att jag fått en helt annan koncentration i träningen än tidigare. Räkningen sitter säkert i de stående och i princip helt i de sittande fram till Navasana och det är märkbart att "fipplandet" i och ur asanas minskar otroligt mycket när jag räknar. Alla små olater och extra rörelser, som kanske behövdes för några månader sen men inte nu längre, blir väldigt tydliga och lätta att göra sig av med i och med räknandet. Det blir ett mantra att hänga upp tanken på och jag är glad att jag tagit mig tid att lära mig systemet.

Tack och god natt.

Tillbaka på mattan...

2009-11-24T09:50:00.001+01:00

...efter nästan två veckors uppehåll. Åkte till shalan igår ikväll och körde fram t o m Navasana med fokus att njuta av varje rörelse, inte pressa, inte utmana utan bara känna lugn, glädje och trygghet i varje asana och varje vinyasa. Underbart. Det ligger en stor skillnad i att sträcka armarna mot taket och att låta armarna flyta upp mot taket. Eller att hålla låsen gentemot att känna ett stöd. Egentligen inte så stora fysiska skillnader kanske, men känslomässigt är det enorma skillnader. Ibland märker jag att jag behöver "backa" och hämta hem min practice så att jag kommer ihåg varför jag håller på. Och igår kom minnet tillbaka. Namaste.

Sköna onsdagskväll

2009-11-19T18:24:00.003+01:00

Är fortfarande lite ur slag, både fysiskt och känslomässigt. Yogan igår ikväll var mycket lugn och intuitiv. Jag började med lite yinyoga med väldigt försiktig ujjayiandning, fortsatte med 5 A och 1 B, stående fram till Parsvottanasana, sedan sittande Dandasana, Paschimottanasana och kamelen. Sedan lång, lugn nedvarvning med valda delar av avslutningssekvensen och sedan en skön Savasana. Andningen var med mig och även om jag tog det lugnt och försiktigt så blev jag skönt varm och mjuk i kroppen. Namaste.

Yogatorka

2009-11-15T19:05:00.003+01:00

I alla fall min egen practice den här veckan. Det har inte blivit mer än min måndagsträning, jag har känt mig lite småförkyld och ur slag. Däremot hade jag både mina två klasser i tisdags, två grupper på gymmet i torsdags och en tretimmars workshop i Ashtanga Vinyasa Yoga på gymmet i lördags. Det var roligt att få fördjupa sig lite i ett ämne som ligger en så nära om hjärtat. En timme historik, filosofi och metodik och sedan två timmar träning. Det var en liten men engagerad grupp och jag tycker att det gick bra. Däremot var jag rätt slut efteråt så resten av helgen har varit mycket lugn... Nu är vi nyss hemkomna efter en härlig spontanmiddag hos en av våra grannar. Egenskjutet vildsvin med klyftpotatis stod på menyn. Det är inte varje dag man äter både närproducerat OCH ekologiskt kött - känns mycket bra!

Måndagsträning

2009-11-10T11:02:00.002+01:00

En i alla bemärkelser vinglig och lite nervig practice igår. Ungefär så som livet känns just nu. Inte sådär hegjutet och tryggt utan lite från dag till dag och utan att jag riktigt vet vad jag tycker om det. Trillade i Utihitta Hasta Padangusthasana - länge sen jag gjorde det... Hade trillat i Sirsasana om inte min vänliga lärare stått bakom och fångat upp mig... Andningen lite snabb ibland men ganska OK ändå. Gjorde hela serien med alla vinyasas även om jag inte orkade ta ut allting fullt. Det kändes jobbigt, men inte så tungt. Snarare just lite skört. Tog lite sovmorgon idag och nu känner jag mig igång även om vädret knappast gör någon mycket piggare :)

Härliga helg

2009-11-08T22:01:00.002+01:00

En mycket skön helg, mestadels spenderad på tomten och i hagarna runt i kring. Picknick med familjen, pyssel i boden, vinterstädning av trädgården och en mysig middag på stan med älsklingen i går kväll. Allt detta toppat med ett skönt Ashtanga-pass nu ikväll. Körde bara fram till Navasana, men eftersom jag inte tränat ordentligt sen i måndags och känt mig lite småhänging så blev det ändå ordentligt svettigt men inte på ett utmattande sätt utan snarare utrensande. Känner mig pigg, glad och avspänd och kollar film och dricker gott te inkurad i en varm, skön filt. Apropå det så är nog Nyheterna snart slut så jag ska återgå till min soffposition. Adios!

Gymyoga

2009-11-05T21:51:00.002+01:00

Två pass på gymmet idag. En timmes lunchyoga, blandad grupp med en del som inte yogat mer än ett par tre gånger och några betydligt mer vana. Fokus på placering av fötter och teknik i rörelser, ganska långsamt tempo för att inte skrämma iväg mina nykomlingar!

Efter det egen träning som idag inskränkte sig till 5 solhälsning A, lite yinyoga, huvudstående, yoga mudra och padmasana. Inspirerad av Nina så började jag idag även leka lite med handstående - gick sådär kan jag säga... :-) Men kul att känna på det lite grann även fast jag aldrig kom upp, men det känns att motståndet sitter i huvudet, fysiskt är det nog inga större problem. Samma som huvudstående alltså... Min kropp verkar ha något emot upp-och-ner-vända positioner. Men som med allt annat i yogan, man ger det tid så kommer det!

På eftermiddagen hade jag en fortsättningsklass med 8 elever som gått för mig ganska många gånger nu, så vi körde på med 5 A, 3 B, alla stående, sittande fram t o m Tiriang Mukhaiekapada Paschimottanasana och en något modifierad avslutning. Vi har ju trots allt bara 75 min på oss så det är svårt att hinna med så mycket mer! Härlig grupp i alla fall och roligt att de tagit mitt pass till sig, vet att de bokar plats så fort det går för att kunna vara med. Vi har bara 8 platser i shalan och de brukar gå åt ganska fort.

I morgon vill jag helst köra igenom hela serien för att sen vila lördag, köra med grannarna på söndag och åka till shalan på måndag. Men vi får väl se hur det går... Adios så länge!

Tisdag och onsdag

2009-11-04T23:41:00.002+01:00

Tisdagens yoga fick jag genom mina elever... Jag har två egna grupper på tisdagkvällar, först nybörjare och sedan Mysore. Nybörjarna gick sin 7:e gång i går och har nu kommit fram till Parsvottanasana i de stående och Janu Sirsasana A i de sittande. Det är roligt att se hur fort de utvecklas, framförallt när det gäller fokusering. De första gångerna var det ganska stökigt och spretigt i salen, nu är det helt annorlunda. Ska bli roligt att se hur många som fortsätter när deras 10 förbetalda gånger är slut!

Mysore-gruppen är mina bebisar :-) De har yogat mellan drygt 1-2 år och jag är så stolt att jag har kunnat guida dem så här långt. Det finns andning och fokus, glädje och "jävlar-anamma" och det är en fantastisk uppslutning för att vara så här på landet. Fjorton personer varav de allra flesta är där troget varje vecka. Och jag märker att det här är viktigt för dem, att de har utvecklats och tagit yogan till sig. Att de vill fördjupa sig, att de börjar förstå att asanas är en del av en stor filosofi och att det vi gör på mattan egentligen bara är en väg till ett större lugn och balans i tillvaron. Inte en fitness-metod - även om man ju faktiskt får en mycket starkare och snyggare kropp på köpet!

Jag har inte vågat låta dem köra mysore förrän den här terminen, mycket för att jag själv varit osäker på vad jag kan ge när jag inte leder klassen. Nu när jag har tagit steget kan jag inte förstå att jag väntat så länge - det här är ju sååå roligt. Och nyttigt. Och utmanande. Att kunna gå mer på individnivå ställer mycket högre krav på min kunskap och min förmåga att kunna "läsa" olika kroppar och personlighetstyper. Att kunna se vem som behöver pushas vidare och vem som behöver mer stöttning och trygghet. Att kunna avgöra när någon är redo att gå vidare i serien eller fördjupa en speciell asana. Att kunna stoppa någon som går för långt. Det är nog det svåraste... Jag längtar redan till nästa tisdag!

Min egen träning har legat nere både igår och idag, men i morgon hoppas jag hinna göra min practice mellan passen på gymmet.

Det här blev ett långt inlägg, men jag kände att det bubblade i huvudet och att jag ville få det på pränt. Nu önskar jag en God Natt!

Ny vecka

2009-11-03T09:43:00.002+01:00

...som rivstartade med ett extra pass på gymmet. Det var kundkväll igår och jag fick ha ett specialpass i "Ashtanga Vinyasa yoga" istället för mitt vanliga Poweryogapass - roligt!!! Men som jag skrev tidigare så är det ju inte så stor skillnad på mina vanliga pass och Ashtanga, men jag fick i alla fall lägga in inlednings- och avslutningsmantra och räknade igenom serien på Sanskrit. Jag fick förstås plocka bort en hel del rörelser då tiden inte räcker till, men det kändes bra i alla fall.

Sen fick jag kasta mig in i bilen för att hinna till min egen måndagsträning i shalan. Det gick bra även om jag i första solhälsningen kände att "Hmm, jag borde kanske ätit eller druckit något efter kaffet och pajbiten som jag tog vid tretiden...", men de tankarna försvann ganska snabbt och jag körde hela första serien med alla vinyasas. Gjorde några drop-backs mot vägg, men det funkade sisådär bara. Jag var trött och orkade inte lägga tyngden i benen utan fick skjuta ifrån väggen mer än jag brukar. Huvudstående var inte heller nån höjdare igår, jag orkade inte stå så länge, det fanns varken balans eller kraft. Som vanligt så var det i alla fall fantastiskt skönt efteråt och idag känns det bra!

Söndagsyoga

2009-11-02T12:16:00.003+01:00

En av mina fina grannar kom över och vi fick en skön yogastund tillsammans. Jag gjorde hela första serien, även om jag hoppar över varannan vinyasa i de sittande för att inte komma för långt efter grannen eftersom hon bara gör fram till Navasana. Jag tycker att det gick bra. Jag hade lite ont i magen (inte så konstigt kanske efter en sån äthelg...) innan vi började, men tyckte att det hade släppt en del efteråt.

I övrigt så tror jag att det håller på att hända något med min kropp. Det känns som att den håller på att öppna upp ett steg till och jag märker det tydligast i vridningarna, t ex Marichyasana C och D. Jag kommer lite djupare och det börjar "streta" på nya ställen i nästan alla sittande. Det är framförallt på baksidan och utsidan av benen som det känns mer nu än tidigare.

Hoppen stretar jag fortfarande med, men jag har fått ett genombrott i bakåthoppen i solhälsningarna! Nu kan jag verkligen lägga vikten i händerna och mer kontrollerat föra benen bakåt. Det känns mycket bra!

Ikväll stundar först en 75-min klass på gymmet där jag ska ha Ashtanga-yoga istället för Poweryoga, mycket skoj! Så stor skillnad mot mina vanliga pass blir det ju inte, men ikväll kan jag plocka in mantran och sanskriträkning - ska bli kul att se hur det landar i gruppen.

Efter det åker jag till shalan för att träna själv och det ser jag verkligen fram emot, det behövs...!

Slutfestat

2009-11-01T14:10:00.002+01:00

Den här helgen har gått i matens tecken. Fredag kväll var familjen på "Skördeauktion" i grannbyn. Där gick diverse hemlagade godsaker under klubban och alla intäkter oavkortat till välgörande ändamål. Trevligt och roligt och bilen full med både mat och lite prylar när vi åkte hem. I lördags fyllde äldsta tjejen 17 och vi var på släktkalas med både trerättersmiddag, snacks och godis och naturligtvis måste jag smaka på allt... För att toppa det här så var vi i morse bjudna på förmiddagsfika hos grannen och där blev vi itrugade kaffe, bullar, två sorters kakor och kalvdans med grädde och sylt. Supermysigt, men nu känns det att det blivit lite mycket.

Igår gjorde jag 10 solhälsningar och satt i Padmasana en stund. Ikväll blir det yoga med mina två grannar och om inte magen tar emot för mycket så satsar jag på att köra hela första serien eftersom det var nästan en vecka sen jag gjorde den. Rapport kommer senare :-)

Fredag 30/10

2009-10-30T23:03:00.003+01:00

Idag har yogan inskränkt sig till 5 solhälsning A och 15 andetag i Padmasana på morgonen. Sen lite odefinierat yinyoga-inspirerat sprattel framför TV:n, inte så yogiskt kanske men ibland har jag ett behov i kroppen av att sträcka på mig. Jag känner mig som ett barn med växtvärk och varken kan eller vill sitta stilla.

Något jag har kommit på den senaste tiden är också att jag omedvetet gärna sätter mig på golvet istället för i soffan eller på en stol. Man blir så begränsad i en möbel, det finns liksom bara ett par OK sätt att sitta på men på golvet finns en annan frihet och dessutom känner man sin kropp på ett annat sätt på ett hårt underlag än ett mjukt. Och det är när man kommer ner på golvet som man upptäcker sina stelheter...

Onsdag och torsdag

2009-10-29T19:02:00.002+01:00

Onsdag 28/10
Gårdagen gick fasligt fort. Arbete och sedan fix i vår bod som vi håller på att isolera för att få ett extra utrymme till snickeri och igår var det målning som stod på schemat. Skönt att få lite gjort, nu är hela rummet färdigmålat! Ingen yoga mer än lite yinyogapositioner och en solhälsning A. Totalt kanske 10 minuter, men skönt ändå.

Torsdag 29/10
Idag har jag haft två klasser på gymmet. Poweryoga medel på lunchen och sedan Poweryoga fortsättning på eftermiddagen. Mellan passen var shalan ledig och jag passade på att göra min egen practice. 15 min pranayama och sedan 5 solhälsning A, 3 solhälsning B och sekvensen fram till Purvottanasana. Inga drop-backs idag, men ett långt huvudstående och en så avspänd Savasana att jag somnade till! Skönt. Passet efter blev dessutom väldigt lyckat med kraftfull andning och skön energi i rummet. Jag tror att jag undervisar bättre när jag är ny-yogad, jag har det liksom mer i kroppen då och det tror jag märks.

Träningsdagbok

2009-10-27T23:05:00.002+01:00

Nu tänkte jag försöka skaka liv i min sömniga blogg genom att börja använda den som träningsdagbok. Jag märker att jag själv med stort intresse följer andra bloggares yogarutiner och känner att det kanske är dags att själv dokumentera min egen träning. Om inte annat så blir det något för mig själv att senare gå tillbaka till och reflektera över. Så, v 44 har börjat så här:

Måndag 26/10
Mysoreträning på shalan, hela första serien. Kände av min axel i de första 6-7 solhälsningarna så jag tog det lite försiktigt och gjorde bara varannan vinyasa i de sittande. Andningen helt ok, däremot har jag märkt att så fort förkylningstiderna börjar så blir lite slemmig i halsen och det är ibland svårt att andas förbi. Kurmasana och Supta Kurmasana kändes över förväntan bra då det är ganska länge sen jag blev justerad i de rörelserna. Jag tycker fortfarande att det är svårt att nå ett djup där under egen träning.

Huvudstående fungerar bättre och bättre, även om 90-graders momentet inte funkade så bra just igår. Drop-backs gör jag mot vägg och det känns också som att det går framåt, jag landar längre ner på väggen och behöver inte så mycket stöd för att komma upp igen. Blev galet skönt justerad i efterföljande Paschimottanasana, kändes som om ryggen blev en halvmeter längre...

Tisdag 27/10
Hade mina två egna grupper nu ikväll, först nybörjare och sedan min Mysore-grupp. Jag är så glad för mina elever, jag lär mig massor och jag ser hur de utvecklas - det är så sporrande, inte minst för min egen träning. Efter hemkomst blev det 5 Surya Namaskara A och 2 B, Padmasana 15 andetag och en kort Savasana. Skönt att det blir någon träning istället för ingen alls!

God natt!

Jodå, jag yogar fortfarande...

2009-04-15T21:31:00.002+02:00

... men skrivandet verkar det vara värre med! Det var fasligt vad fort en månad går... :-) Yogan har i alla fall varit med mig även om den gjorde ett påskuppehåll då min mamma var här och hälsade på och vi ägnade dagarna åt att njuta av solen och leka med barnen. Och äta. Höll på att glömma det. För att fatta mig kort så har jag kommit fram till att påsken inte är den optimala högtiden om man vill leva sockerfritt...

Dock innehöll mitt påskägg en sockerfri - och mycket efterlängtad - present: En Shakti spikmatta. Nu har jag legat på den tre kvällar i rad och största effekten hittills är att jag sover som ett barn (underlig liknelse förresten, den som kom på den har nog aldrig haft egna ungar) hela natten igenom. Jag har somnat på mattan när jag har den under ryggen, men när jag kör den på säte/lår då slumrar man inte gärna till. Det gör attans ont, men det känns bra på något vis. Jag tror att svidet och pirret tar med sig celluliterna till någon annan plats än på mina lår. Och tron försätter som bekant berg.

Jag var på min måndagsyoga idag istället eftersom det var röd dag i måndags. Full lokal, varmt, bra andning och hela serien fram t o m Navasana. Gjorde Marichyasana D för första gången på ganska länge och även om den inte är på plats än så kändes det bättre än det gjort tidigare. Jag ser fram emot nästa måndag och den här gången är det ju faktiskt bara fem dagar kvar!

Nu väntar spikarna otåligt på mig en trappa upp så det är väl bara att sjunka ner mellan lakanen och njuta!

Namaste,
Jessi

Skön måndag

2009-03-17T11:42:00.003+01:00

Igår hade jag en helt suveränt härlig dag! Först träffade jag en bekant som är meditationslärare och vi satt ner och planerade en yoga- meditationsworkshop. Det blir en halvdag i slutet av april för eleverna i min yogagrupp och det ska bli mycket spännande att se hur det avlöper! En ny spännande inspirerande kontakt har jag i alla fall fått.

Sen var det dags för måndagsyogan igen. Igår gick det fantastiskt bra. Jag har känt mig lite småförkyld av och till ända sen årsskiftet egentligen (nackdelen med att ha barnen på dagis...) och därför har nog yogan också känts lite... hur ska jag säga... matt, kanske. Jag har yogat och det har ibland funkat bra och ibland känts tungt, men igår var det fantastiskt! Jag kände mig stark och fokuserad, orkade ta ut alla rörelser, tyckte att jag fick med låsen större delen av tiden och även andningen kändes stark och jämn. Åhh, vad skönt det var! Jag kom hem svävande en liten bit ovan golvet kändes det som.

Jag längtar tillbaka till min matta... nu!

Min yogaresa

2009-03-13T16:44:00.003+01:00

Så roligt att det är några läsare som hittat hit - välkomna! Jag fick en fråga om hur länge jag har yogat, så det tänkte jag försöka berätta om här.

Jag började yoga 2001 av en rent fysisk anledning: Av ridning blir man förvisso ganska stark och får god balans, men ack så stel man blir... Här måste något göras, annars kommer jag gå som John Wayne innan jag fyller 40. Sagt och gjort. Jag stegade iväg till Ylab i Stockholm och anmälde mig till en nybörjarkurs i Poweryoga och det var en aha-upplevelse. Om jag var stel innan kursen så var det inget jämfört med dagen efter första passet. Jag kom knappt ur sängen.

Efter nybörjarkursen gick jag en fortsättning och sedan följde hemträning av mycket oregelbunden art. Jag var yogaperiodare helt enkelt och det var fortfarande den fysiska aspekten som intresserade mig. En stötesten var dock att jag aldrig fick något bra flyt i ensamträningen, det var bara på pass som det kändes bra.

Vintern -06/-07 kom vändpunkten då vi var i Thailand i tre månader och jag började träna ashtangayoga varannan dag för en svensk tjej på Koh Lanta. Det var det här jag längtat efter - en bestämd serie att arbeta efter. Följden av asanas var genomtänkt och terapeutisk och jag märkte oerhört fort framsteg som jag inte upplevt tidigare.

För att fördjupa min träning så gick jag hösten -07 en instruktörsutbildning i Poweryoga (som till skillnad från när jag började träna där nu är helt Ashtangabaserad) och har sedan dess tränat regelbundet både själv och på olika kurser.

Och så ser yogalivet ut för mig för närvarande. Jag skulle gärna vilja anta utmaningen "Yoga varje dag - om så bara för tre minuter", men jag känner att jag inte är där riktigt ännu. Tre-fyra dagar i veckan försöker jag landa på min matta och det känns bra just nu.

Det blev ett långt inlägg det här men nu är det slut!

Go'kväll / Jessi

Utanför fönstret

2009-03-11T22:16:00.003+01:00

Här är utsikten från "hemmashalan". Jag häpnar fortfarande, trots att vi bott här i över fem år, över hur makalöst vackert det är här. Det spelar ingen roll att det är slask och gråkallt, det är magiskt ändå. Jag älskar vårt hus och jag älskar grannens kor!

Morgonyoga...?

2009-03-11T22:06:00.003+01:00

Hmm, det finns en sak med yogan som jag INTE gillar. Nämligen morgonträning. Jag förstår att det har sina stora fördelar - lugnt sinne, bra start på dagen, rätt energier etc etc. Men för mig känns det helt omöjligt att genomföra. Och det jobbigaste med detta är att eftersom jag har ett sådant motstånd så är det förmodligen precis det som jag ska ta itu med. Hu.

För det första är kroppen ungefär lika flexibel som samarbetsviljan är hos min treåriga trotsåldersdotter, för det andra är jag en genuin kvällsmänniska vilket mycket naturligt ger en stark drift att sova så länge som möjligt på morgnarna och för det tredje så kan jag inte koppla av och känna in yogan eftersom jag hela tiden lyssnar efter tecken på att barnen vaknat... Inte en optimal miljö helt enkelt.

Kvällarna däremot - oj, oj, oj, vad härligt det är... Lugnt i huset, mörkt ute, många tända ljus och bara jag i mig själv på mattan. Kroppen jobbar med mig och tanken har ro att stanna nuet och träningen får ett skönt flyt. Dessutom tenderar jag att komma i säng i tid och sover som en klubbad oxe.

Än så länge stannar jag i kvällsträningen men trots motståndet så finns något lockande och utmanande i tanken på morgonträning... Jag låter det mogna ett tag till och ser om de ljusa, tidiga sommarmorgnarna kan förändra något. I'll keep you posted!

Namaste

Grannsämja

2009-03-05T22:51:00.005+01:00

Åhh, vad jag är glad över mina två grannar! Jag började introducera yoga för dom för ett och ett halvt år sen och nu kan vi köra 5 + 5 solhälsningar, alla stående och alla sittande fram till Navasana utan prat eller stopp. Det är så härlig att ha sällskap när man yogar, det blir en helt annan känsla när man är tre som andas jämfört med när man är själv.

Jag är skönt genomyogad i hela kroppen och är nöjd med passet. Jag tycker att jag orkade bättre än i måndags och Sirsasana gick helt utan problem idag. Jag har haft svårt att hitta balansen och kännt en oro att trilla bakåt men det har släppt helt nu. Känns skönt att kunna koncentrera sig helt på andningen istället för balansen.

Efter en kopp te och en smörgås så är det nu dags för sängen - God Natt!

Yoga - den optimala vintersysselsättningen

2009-03-04T22:07:00.003+01:00

Jag kunde inte åka på min måndagsyoga den här veckan - väglaget var fööör uselt helt enkelt. Man vill liksom inte riskera liv och lem för att träna. Framför allt inte när det går alldeles utmärkt att göra det hemma!

Såna här kvällar är jag väldigt glad att jag hittat yogan istället för att hålla på med orientering, långdistanslöpning eller något liknande. Förr om åren red jag mycket och hade egen häst. Att dressyr är en glamourös sport är en ganska vanlig missuppfattning. Eller så är det jag som missuppfattat ordet glamourös - det kanske betyder att man kliver upp långt före soluppgången för att skotta hästbajs i en timme innan man ska ut och rida i ösregnet för att sedan med andan i halsen kasta sig iväg till jobbet - men jag tror inte det!

Så även om jag ofta längtar efter hästarna så är jag inte dummare än att jag kan se tydliga fördelar med yogan även om jag önskar att det fanns plats i livet för bägge delarna... Jag får jobba på det.

Min egen yogagrup

2009-02-24T16:44:00.003+01:00

På tisdagkvällar har jag glädjen att få leda en egen grupp i Poweryoga här på landet. Det är en fantastisk uppslutning: För tredje terminen i rad så har jag ca 20 deltagare varje vecka. Smickrande, utvecklande och vansinnigt roligt. Innan jag drog igång var jag lite orolig att jag med min i sammanhanget mycket ringa kunskap och erfarenhet av yoga skulle kunna ta det ansvar det innebär att guida andra. Men det har faktiskt gått mycket bra! Jag är noga med att betona respekten för den egna kroppen och sinnet och väljer konsekvent bort asanas där jag känner att det finns en något ökad skaderisk. Summa sumarum så här långt så har det gått bra och jag längtar efter att åka dit i kväll!

Yogabloggar

2009-02-22T22:32:00.002+01:00

Jag känner mig inspirerad att skriva efter att ha läst flera härliga yogabloggar och fått nya infallsvinklar på både yogan och livet i övrigt. I morgon är det återigen dags att åka iväg och yoga i klass. En gång i veckan är det och i början tyckte jag inte att jag kunde åka så många mil varje vecka och tänkte att jag kan åka varannan vecka. Men efter att ha yogat mer eller mindre på egen hand med hjälp av böcker, DVD (tack Viveka Blom Nygren och Karin Björkegren :-) och enstaka kurser, så är det helt fantastiskt att få vägledning i klass. Så jag åker med glädje iväg varje måndag!

Förra helgen var jag på fortsättningskurs på Atmajyoti och blev glad över att upptäcka att jag utvecklats så mycket sen jag var där senast. Kroppen kändes starkare varje dag och det var inga problem att åka iväg på min måndagskurs trots att jag tränat relativt hårt tre dagar i rad innan. På något vis börjar yogan landa bättre i kroppen. Jag har backat i min iver att komma vidare rent fysiskt och har mer respekt för min kropp och min dagsform. Trist bara att den insikten skulle komma efter att jag pajat vänster knä, men det är väl så det fungerar: När livet vill dig något så knackar det dig först diskret på axeln och lyssnar man inte då så fortsätter det envetet att knacka kraftigare och oftare. Låter man då fortfarande bli att lyssna så kanske det sabbar ett knä för dig - och då kanske man lyssnar...!

Namaste, J

Söndagsyoga

2009-02-02T09:34:00.003+01:00

Körde ett skönt pass ashtanga igår kväll med mina två grannar. Jag har tidigare haft känslan att jag inte vill köra flera dagar i rad, men nu har jag kommit på att det är precis det jag ska göra. Kroppen är fortfarande ganska utstretchad och sinnet är inställd på arbete. Därför känns det skönt att jag ska köra ikväll igen.

När jag läser det jag skriver här så blir jag lite förbluffad över att jag - som aldrig varit speciellt förtjust i att bli svettig - har fastnat så totalt för den här väldigt fysiska formen av yoga. Men det är faktiskt lite häftigt att se hur både kroppen ändrar sig och hur tanken långsamt förändras. Jag känner mig helt enkelt lite vackrare på både in- och utsidan och även lite lugnare och klokare. Känns bra.

Att skriva

2009-02-01T11:23:00.003+01:00

Tänk att det ska vara så svårt att göra något som är så roligt. Varför skriver jag inte mer? Det är ju inte det att jag inte har något att säga, men jag censurerar mig själv oavbrutet. "Nä, det här vill nog ingen läsa", "det här låter ju inte riktigt klokt", "kan jag stå för det här om fem år" etc etc i all evinnerlighet. Därför har jag startat den här bloggen. För det första så är det förmodligen ingen som läser detta ändå och dessutom måste jag ju någon gång börja skriva. Basta.

En något nedstämt första inlägg

2009-02-01T00:15:00.004+01:00

Jag hälsar dig hjärtligt välkommen till min blogg och kastar mig rakt in i verkligheten utan vidare krusiduller.

Den här dagen har bjudit på både stort och smått. Jag fick i förmiddags veta att en god vän till min pappa gått bort efter en lång tid i sjuksängen. Det känns kluvet - jag har själv inte träffat honom på länge, men det är min fars bästa vän och han var gudfar åt min lillebror. Han själv har det nog mycket bättre nu. Så många år av sjukdom, ibland bättre men på slutet bara sämre. Slangar och sjukhusvistelser. Oro, smärta och ledsenhet. Jag kan bara tro att det är bättre nu. Hur det är för hans fru och son kan jag däremot inte föreställa mig.

Det som får räknas till det lilla är väl att dotterns vattkoppor börjar avta och att sonen idag har fått sina första prickar. Ytterligare en vecka hemma från dagis alltså, men en dag som denna känns det faktiskt bara mysigt. Att få ha dem nära.

God natt