måndag 28 december 2009

Jullov...

...har det varit i ungefär tre veckor nu. Från yogan. Eller från asanaträningen om jag ska vara petig. Men ikväll var det dags igen, i vardagsrummet hos bästa grannen. Försiktig start för att inte chocka våra choklad- och knäckstinna stackars kroppar alltför mycket, men ändå tillräckligt fokuserat för att väcka en längtan efter mer. Så i morgon rullar jag ut min matta och gläds både åt att julen varit underbar och att det samtidigt är härligt att årets mesta mat- och lathögtid är förbi :-)

söndag 20 december 2009

Underbara vinter

Yogan lyser med sin frånvaro förutom några lugna nybörjarpass tillsammans med maken :) Den är heller inte så saknad utan livet känns helt fantastiskt även utan den just nu. Jag älskar den här tiden på året med alla avslutningar, tända ljus, pyssel och hemmamys. Att snön sedan har gjort hela landskapet magiskt vackert gör att jag nästan måste nypa mig i armen för känna att det är på riktigt. Får man ha det så här bra utan att ha dåligt samvete? Ja, jag tror att man får det och jag tror att det är fler än jag som känner likadant.

För att återkomma till yogan så kom jag idag på varför jag är så lugn inför mitt uppehåll. Det är för att jag för första gången i mitt liv har hittat en "träningsform" som jag vet att jag kommer hålla på med. Träningsform låter ju lite märkligt nu, men det var ju faktiskt därför som jag en gång började yoga - för den fysiska träningen, den mentala biten har kommit på köpet. Tidigare har jag påbörjat många olika typer av fysiska aktiviteter men aldrig orkat hålla i längre en ett par, tre månader som mest. Men nu vet jag att yogan kommer vara med mig hela livet, olika mycket i olika perioder. Ibland inte alls men oftast flera gånger i veckan. Och den vetskapen är så vilsam. Och jag vet att i mellandagarna finns många tillfällen för mig på mattan med mina ljuslyktor. Då kan man verkligen tala om julefrid...

tisdag 8 december 2009

Att backa för att komma framåt

Som jag skrivit tidigare så har min yoga under den senaste tiden känts... hur ska jag säga? Motsatsen till helgjuten - motsatsen till stadig och gedigen... Och kanske lite ängslig. Jag har inte känt mig helt säker på att jag vill hålla fast min träning. Inte helt säker på att yogan bara gör gott, utan jag har faktiskt känt mig gladare och lugnare när jag haft några dagars yogauppehåll. En ganska frustrerande upptäckt när jag tidigare varit så säker på min yogaväg. Men de senaste två veckorna har det vänt och jag märker att jag både fysiskt och mentalt har tagit ett ganska stort kliv framåt. Kroppen har öppnat upp - framförallt i bäckenet. Jag har inga svårigheter att hålla fokus och andning längre och jag känner mig lugn och glad även mellan mina yogastunder, och det känns så skönt....

Det är kanske så här det är när yogan får "work its magic". Att först känns det bara fel, fel, fel, men när processen fått pågå ett tag så får allt en annan dimension. Vad som än har hänt så är jag så glad att jag kommit vidare, än en gång. Tack.

onsdag 2 december 2009

Att andas

I går valde jag att göra min practice tillsammans med min mysoregrupp vilket var en härlig upplevelse. Tänk att jag har kunnat guida dem till att själva kunna andas och yoga utan ledning - fantastiskt. Mitt flow från i måndags höll i sig och det kändes som om jag flöt ovanpå gruppens andning. Nästa gång blir det klassisk Mysore, men jag tror känslan från igår kommer förhöja även nästa tisdagsträning. Att de faktiskt förstår att de kan yoga. Själva.

måndag 30 november 2009

Yogaflow

Idag hade jag verkligen flow. Allt gick lätt, jag kände mig stark, glad och taggad och jag kände att jag verkligen kunde vara i andningen och varje asana utan att mentalt fara iväg till nästa rörelse. Jag tror dessutom att jag - utan att egentligen anstränga mig - hade en helt korrekt vinyasa fram t o m Purvottanasana. Sedan börjar det bli svårt - att komma helt in i de sittande rörelserna på en inandning från stående hund känns fortfarande ganska omöjligt :-)

Jag har de senaste månaderna börjat räkna sekvensen på sanskrit tyst för mig själv när jag gör min practice och det har gett att jag fått en helt annan koncentration i träningen än tidigare. Räkningen sitter säkert i de stående och i princip helt i de sittande fram till Navasana och det är märkbart att "fipplandet" i och ur asanas minskar otroligt mycket när jag räknar. Alla små olater och extra rörelser, som kanske behövdes för några månader sen men inte nu längre, blir väldigt tydliga och lätta att göra sig av med i och med räknandet. Det blir ett mantra att hänga upp tanken på och jag är glad att jag tagit mig tid att lära mig systemet.

Tack och god natt.

tisdag 24 november 2009

Tillbaka på mattan...

...efter nästan två veckors uppehåll. Åkte till shalan igår ikväll och körde fram t o m Navasana med fokus att njuta av varje rörelse, inte pressa, inte utmana utan bara känna lugn, glädje och trygghet i varje asana och varje vinyasa. Underbart. Det ligger en stor skillnad i att sträcka armarna mot taket och att låta armarna flyta upp mot taket. Eller att hålla låsen gentemot att känna ett stöd. Egentligen inte så stora fysiska skillnader kanske, men känslomässigt är det enorma skillnader. Ibland märker jag att jag behöver "backa" och hämta hem min practice så att jag kommer ihåg varför jag håller på. Och igår kom minnet tillbaka. Namaste.

torsdag 19 november 2009

Sköna onsdagskväll

Är fortfarande lite ur slag, både fysiskt och känslomässigt. Yogan igår ikväll var mycket lugn och intuitiv. Jag började med lite yinyoga med väldigt försiktig ujjayiandning, fortsatte med 5 A och 1 B, stående fram till Parsvottanasana, sedan sittande Dandasana, Paschimottanasana och kamelen. Sedan lång, lugn nedvarvning med valda delar av avslutningssekvensen och sedan en skön Savasana. Andningen var med mig och även om jag tog det lugnt och försiktigt så blev jag skönt varm och mjuk i kroppen. Namaste.

söndag 15 november 2009

Yogatorka

I alla fall min egen practice den här veckan. Det har inte blivit mer än min måndagsträning, jag har känt mig lite småförkyld och ur slag. Däremot hade jag både mina två klasser i tisdags, två grupper på gymmet i torsdags och en tretimmars workshop i Ashtanga Vinyasa Yoga på gymmet i lördags. Det var roligt att få fördjupa sig lite i ett ämne som ligger en så nära om hjärtat. En timme historik, filosofi och metodik och sedan två timmar träning. Det var en liten men engagerad grupp och jag tycker att det gick bra. Däremot var jag rätt slut efteråt så resten av helgen har varit mycket lugn... Nu är vi nyss hemkomna efter en härlig spontanmiddag hos en av våra grannar. Egenskjutet vildsvin med klyftpotatis stod på menyn. Det är inte varje dag man äter både närproducerat OCH ekologiskt kött - känns mycket bra!

tisdag 10 november 2009

Måndagsträning

En i alla bemärkelser vinglig och lite nervig practice igår. Ungefär så som livet känns just nu. Inte sådär hegjutet och tryggt utan lite från dag till dag och utan att jag riktigt vet vad jag tycker om det. Trillade i Utihitta Hasta Padangusthasana - länge sen jag gjorde det... Hade trillat i Sirsasana om inte min vänliga lärare stått bakom och fångat upp mig... Andningen lite snabb ibland men ganska OK ändå. Gjorde hela serien med alla vinyasas även om jag inte orkade ta ut allting fullt. Det kändes jobbigt, men inte så tungt. Snarare just lite skört. Tog lite sovmorgon idag och nu känner jag mig igång även om vädret knappast gör någon mycket piggare :)

söndag 8 november 2009

Härliga helg

En mycket skön helg, mestadels spenderad på tomten och i hagarna runt i kring. Picknick med familjen, pyssel i boden, vinterstädning av trädgården och en mysig middag på stan med älsklingen i går kväll. Allt detta toppat med ett skönt Ashtanga-pass nu ikväll. Körde bara fram till Navasana, men eftersom jag inte tränat ordentligt sen i måndags och känt mig lite småhänging så blev det ändå ordentligt svettigt men inte på ett utmattande sätt utan snarare utrensande. Känner mig pigg, glad och avspänd och kollar film och dricker gott te inkurad i en varm, skön filt. Apropå det så är nog Nyheterna snart slut så jag ska återgå till min soffposition. Adios!

torsdag 5 november 2009

Gymyoga

Två pass på gymmet idag. En timmes lunchyoga, blandad grupp med en del som inte yogat mer än ett par tre gånger och några betydligt mer vana. Fokus på placering av fötter och teknik i rörelser, ganska långsamt tempo för att inte skrämma iväg mina nykomlingar!

Efter det egen träning som idag inskränkte sig till 5 solhälsning A, lite yinyoga, huvudstående, yoga mudra och padmasana. Inspirerad av Nina så började jag idag även leka lite med handstående - gick sådär kan jag säga... :-) Men kul att känna på det lite grann även fast jag aldrig kom upp, men det känns att motståndet sitter i huvudet, fysiskt är det nog inga större problem. Samma som huvudstående alltså... Min kropp verkar ha något emot upp-och-ner-vända positioner. Men som med allt annat i yogan, man ger det tid så kommer det!

På eftermiddagen hade jag en fortsättningsklass med 8 elever som gått för mig ganska många gånger nu, så vi körde på med 5 A, 3 B, alla stående, sittande fram t o m Tiriang Mukhaiekapada Paschimottanasana och en något modifierad avslutning. Vi har ju trots allt bara 75 min på oss så det är svårt att hinna med så mycket mer! Härlig grupp i alla fall och roligt att de tagit mitt pass till sig, vet att de bokar plats så fort det går för att kunna vara med. Vi har bara 8 platser i shalan och de brukar gå åt ganska fort.

I morgon vill jag helst köra igenom hela serien för att sen vila lördag, köra med grannarna på söndag och åka till shalan på måndag. Men vi får väl se hur det går... Adios så länge!

onsdag 4 november 2009

Tisdag och onsdag

Tisdagens yoga fick jag genom mina elever... Jag har två egna grupper på tisdagkvällar, först nybörjare och sedan Mysore. Nybörjarna gick sin 7:e gång i går och har nu kommit fram till Parsvottanasana i de stående och Janu Sirsasana A i de sittande. Det är roligt att se hur fort de utvecklas, framförallt när det gäller fokusering. De första gångerna var det ganska stökigt och spretigt i salen, nu är det helt annorlunda. Ska bli roligt att se hur många som fortsätter när deras 10 förbetalda gånger är slut!

Mysore-gruppen är mina bebisar :-) De har yogat mellan drygt 1-2 år och jag är så stolt att jag har kunnat guida dem så här långt. Det finns andning och fokus, glädje och "jävlar-anamma" och det är en fantastisk uppslutning för att vara så här på landet. Fjorton personer varav de allra flesta är där troget varje vecka. Och jag märker att det här är viktigt för dem, att de har utvecklats och tagit yogan till sig. Att de vill fördjupa sig, att de börjar förstå att asanas är en del av en stor filosofi och att det vi gör på mattan egentligen bara är en väg till ett större lugn och balans i tillvaron. Inte en fitness-metod - även om man ju faktiskt får en mycket starkare och snyggare kropp på köpet!

Jag har inte vågat låta dem köra mysore förrän den här terminen, mycket för att jag själv varit osäker på vad jag kan ge när jag inte leder klassen. Nu när jag har tagit steget kan jag inte förstå att jag väntat så länge - det här är ju sååå roligt. Och nyttigt. Och utmanande. Att kunna gå mer på individnivå ställer mycket högre krav på min kunskap och min förmåga att kunna "läsa" olika kroppar och personlighetstyper. Att kunna se vem som behöver pushas vidare och vem som behöver mer stöttning och trygghet. Att kunna avgöra när någon är redo att gå vidare i serien eller fördjupa en speciell asana. Att kunna stoppa någon som går för långt. Det är nog det svåraste... Jag längtar redan till nästa tisdag!

Min egen träning har legat nere både igår och idag, men i morgon hoppas jag hinna göra min practice mellan passen på gymmet.

Det här blev ett långt inlägg, men jag kände att det bubblade i huvudet och att jag ville få det på pränt. Nu önskar jag en God Natt!

tisdag 3 november 2009

Ny vecka

...som rivstartade med ett extra pass på gymmet. Det var kundkväll igår och jag fick ha ett specialpass i "Ashtanga Vinyasa yoga" istället för mitt vanliga Poweryogapass - roligt!!! Men som jag skrev tidigare så är det ju inte så stor skillnad på mina vanliga pass och Ashtanga, men jag fick i alla fall lägga in inlednings- och avslutningsmantra och räknade igenom serien på Sanskrit. Jag fick förstås plocka bort en hel del rörelser då tiden inte räcker till, men det kändes bra i alla fall.

Sen fick jag kasta mig in i bilen för att hinna till min egen måndagsträning i shalan. Det gick bra även om jag i första solhälsningen kände att "Hmm, jag borde kanske ätit eller druckit något efter kaffet och pajbiten som jag tog vid tretiden...", men de tankarna försvann ganska snabbt och jag körde hela första serien med alla vinyasas. Gjorde några drop-backs mot vägg, men det funkade sisådär bara. Jag var trött och orkade inte lägga tyngden i benen utan fick skjuta ifrån väggen mer än jag brukar. Huvudstående var inte heller nån höjdare igår, jag orkade inte stå så länge, det fanns varken balans eller kraft. Som vanligt så var det i alla fall fantastiskt skönt efteråt och idag känns det bra!

måndag 2 november 2009

Söndagsyoga

En av mina fina grannar kom över och vi fick en skön yogastund tillsammans. Jag gjorde hela första serien, även om jag hoppar över varannan vinyasa i de sittande för att inte komma för långt efter grannen eftersom hon bara gör fram till Navasana. Jag tycker att det gick bra. Jag hade lite ont i magen (inte så konstigt kanske efter en sån äthelg...) innan vi började, men tyckte att det hade släppt en del efteråt.

I övrigt så tror jag att det håller på att hända något med min kropp. Det känns som att den håller på att öppna upp ett steg till och jag märker det tydligast i vridningarna, t ex Marichyasana C och D. Jag kommer lite djupare och det börjar "streta" på nya ställen i nästan alla sittande. Det är framförallt på baksidan och utsidan av benen som det känns mer nu än tidigare.

Hoppen stretar jag fortfarande med, men jag har fått ett genombrott i bakåthoppen i solhälsningarna! Nu kan jag verkligen lägga vikten i händerna och mer kontrollerat föra benen bakåt. Det känns mycket bra!

Ikväll stundar först en 75-min klass på gymmet där jag ska ha Ashtanga-yoga istället för Poweryoga, mycket skoj! Så stor skillnad mot mina vanliga pass blir det ju inte, men ikväll kan jag plocka in mantran och sanskriträkning - ska bli kul att se hur det landar i gruppen.

Efter det åker jag till shalan för att träna själv och det ser jag verkligen fram emot, det behövs...!

söndag 1 november 2009

Slutfestat

Den här helgen har gått i matens tecken. Fredag kväll var familjen på "Skördeauktion" i grannbyn. Där gick diverse hemlagade godsaker under klubban och alla intäkter oavkortat till välgörande ändamål. Trevligt och roligt och bilen full med både mat och lite prylar när vi åkte hem. I lördags fyllde äldsta tjejen 17 och vi var på släktkalas med både trerättersmiddag, snacks och godis och naturligtvis måste jag smaka på allt... För att toppa det här så var vi i morse bjudna på förmiddagsfika hos grannen och där blev vi itrugade kaffe, bullar, två sorters kakor och kalvdans med grädde och sylt. Supermysigt, men nu känns det att det blivit lite mycket.

Igår gjorde jag 10 solhälsningar och satt i Padmasana en stund. Ikväll blir det yoga med mina två grannar och om inte magen tar emot för mycket så satsar jag på att köra hela första serien eftersom det var nästan en vecka sen jag gjorde den. Rapport kommer senare :-)

fredag 30 oktober 2009

Fredag 30/10

Idag har yogan inskränkt sig till 5 solhälsning A och 15 andetag i Padmasana på morgonen. Sen lite odefinierat yinyoga-inspirerat sprattel framför TV:n, inte så yogiskt kanske men ibland har jag ett behov i kroppen av att sträcka på mig. Jag känner mig som ett barn med växtvärk och varken kan eller vill sitta stilla.

Något jag har kommit på den senaste tiden är också att jag omedvetet gärna sätter mig på golvet istället för i soffan eller på en stol. Man blir så begränsad i en möbel, det finns liksom bara ett par OK sätt att sitta på men på golvet finns en annan frihet och dessutom känner man sin kropp på ett annat sätt på ett hårt underlag än ett mjukt. Och det är när man kommer ner på golvet som man upptäcker sina stelheter...

torsdag 29 oktober 2009

Onsdag och torsdag

Onsdag 28/10
Gårdagen gick fasligt fort. Arbete och sedan fix i vår bod som vi håller på att isolera för att få ett extra utrymme till snickeri och igår var det målning som stod på schemat. Skönt att få lite gjort, nu är hela rummet färdigmålat! Ingen yoga mer än lite yinyogapositioner och en solhälsning A. Totalt kanske 10 minuter, men skönt ändå.

Torsdag 29/10
Idag har jag haft två klasser på gymmet. Poweryoga medel på lunchen och sedan Poweryoga fortsättning på eftermiddagen. Mellan passen var shalan ledig och jag passade på att göra min egen practice. 15 min pranayama och sedan 5 solhälsning A, 3 solhälsning B och sekvensen fram till Purvottanasana. Inga drop-backs idag, men ett långt huvudstående och en så avspänd Savasana att jag somnade till! Skönt. Passet efter blev dessutom väldigt lyckat med kraftfull andning och skön energi i rummet. Jag tror att jag undervisar bättre när jag är ny-yogad, jag har det liksom mer i kroppen då och det tror jag märks.

tisdag 27 oktober 2009

Träningsdagbok

Nu tänkte jag försöka skaka liv i min sömniga blogg genom att börja använda den som träningsdagbok. Jag märker att jag själv med stort intresse följer andra bloggares yogarutiner och känner att det kanske är dags att själv dokumentera min egen träning. Om inte annat så blir det något för mig själv att senare gå tillbaka till och reflektera över. Så, v 44 har börjat så här:

Måndag 26/10
Mysoreträning på shalan, hela första serien. Kände av min axel i de första 6-7 solhälsningarna så jag tog det lite försiktigt och gjorde bara varannan vinyasa i de sittande. Andningen helt ok, däremot har jag märkt att så fort förkylningstiderna börjar så blir lite slemmig i halsen och det är ibland svårt att andas förbi. Kurmasana och Supta Kurmasana kändes över förväntan bra då det är ganska länge sen jag blev justerad i de rörelserna. Jag tycker fortfarande att det är svårt att nå ett djup där under egen träning.

Huvudstående fungerar bättre och bättre, även om 90-graders momentet inte funkade så bra just igår. Drop-backs gör jag mot vägg och det känns också som att det går framåt, jag landar längre ner på väggen och behöver inte så mycket stöd för att komma upp igen. Blev galet skönt justerad i efterföljande Paschimottanasana, kändes som om ryggen blev en halvmeter längre...

Tisdag 27/10
Hade mina två egna grupper nu ikväll, först nybörjare och sedan min Mysore-grupp. Jag är så glad för mina elever, jag lär mig massor och jag ser hur de utvecklas - det är så sporrande, inte minst för min egen träning. Efter hemkomst blev det 5 Surya Namaskara A och 2 B, Padmasana 15 andetag och en kort Savasana. Skönt att det blir någon träning istället för ingen alls!

God natt!

onsdag 15 april 2009

Jodå, jag yogar fortfarande...

... men skrivandet verkar det vara värre med! Det var fasligt vad fort en månad går... :-) Yogan har i alla fall varit med mig även om den gjorde ett påskuppehåll då min mamma var här och hälsade på och vi ägnade dagarna åt att njuta av solen och leka med barnen. Och äta. Höll på att glömma det. För att fatta mig kort så har jag kommit fram till att påsken inte är den optimala högtiden om man vill leva sockerfritt...

Dock innehöll mitt påskägg en sockerfri - och mycket efterlängtad - present: En Shakti spikmatta. Nu har jag legat på den tre kvällar i rad och största effekten hittills är att jag sover som ett barn (underlig liknelse förresten, den som kom på den har nog aldrig haft egna ungar) hela natten igenom. Jag har somnat på mattan när jag har den under ryggen, men när jag kör den på säte/lår då slumrar man inte gärna till. Det gör attans ont, men det känns bra på något vis. Jag tror att svidet och pirret tar med sig celluliterna till någon annan plats än på mina lår. Och tron försätter som bekant berg.

Jag var på min måndagsyoga idag istället eftersom det var röd dag i måndags. Full lokal, varmt, bra andning och hela serien fram t o m Navasana. Gjorde Marichyasana D för första gången på ganska länge och även om den inte är på plats än så kändes det bättre än det gjort tidigare. Jag ser fram emot nästa måndag och den här gången är det ju faktiskt bara fem dagar kvar!

Nu väntar spikarna otåligt på mig en trappa upp så det är väl bara att sjunka ner mellan lakanen och njuta!

Namaste,
Jessi

tisdag 17 mars 2009

Skön måndag

Igår hade jag en helt suveränt härlig dag! Först träffade jag en bekant som är meditationslärare och vi satt ner och planerade en yoga- meditationsworkshop. Det blir en halvdag i slutet av april för eleverna i min yogagrupp och det ska bli mycket spännande att se hur det avlöper! En ny spännande inspirerande kontakt har jag i alla fall fått.

Sen var det dags för måndagsyogan igen. Igår gick det fantastiskt bra. Jag har känt mig lite småförkyld av och till ända sen årsskiftet egentligen (nackdelen med att ha barnen på dagis...) och därför har nog yogan också känts lite... hur ska jag säga... matt, kanske. Jag har yogat och det har ibland funkat bra och ibland känts tungt, men igår var det fantastiskt! Jag kände mig stark och fokuserad, orkade ta ut alla rörelser, tyckte att jag fick med låsen större delen av tiden och även andningen kändes stark och jämn. Åhh, vad skönt det var! Jag kom hem svävande en liten bit ovan golvet kändes det som.

Jag längtar tillbaka till min matta... nu!

fredag 13 mars 2009

Min yogaresa

Så roligt att det är några läsare som hittat hit - välkomna! Jag fick en fråga om hur länge jag har yogat, så det tänkte jag försöka berätta om här.

Jag började yoga 2001 av en rent fysisk anledning: Av ridning blir man förvisso ganska stark och får god balans, men ack så stel man blir... Här måste något göras, annars kommer jag gå som John Wayne innan jag fyller 40. Sagt och gjort. Jag stegade iväg till Ylab i Stockholm och anmälde mig till en nybörjarkurs i Poweryoga och det var en aha-upplevelse. Om jag var stel innan kursen så var det inget jämfört med dagen efter första passet. Jag kom knappt ur sängen.

Efter nybörjarkursen gick jag en fortsättning och sedan följde hemträning av mycket oregelbunden art. Jag var yogaperiodare helt enkelt och det var fortfarande den fysiska aspekten som intresserade mig. En stötesten var dock att jag aldrig fick något bra flyt i ensamträningen, det var bara på pass som det kändes bra.

Vintern -06/-07 kom vändpunkten då vi var i Thailand i tre månader och jag började träna ashtangayoga varannan dag för en svensk tjej på Koh Lanta. Det var det här jag längtat efter - en bestämd serie att arbeta efter. Följden av asanas var genomtänkt och terapeutisk och jag märkte oerhört fort framsteg som jag inte upplevt tidigare.

För att fördjupa min träning så gick jag hösten -07 en instruktörsutbildning i Poweryoga (som till skillnad från när jag började träna där nu är helt Ashtangabaserad) och har sedan dess tränat regelbundet både själv och på olika kurser.

Och så ser yogalivet ut för mig för närvarande. Jag skulle gärna vilja anta utmaningen "Yoga varje dag - om så bara för tre minuter", men jag känner att jag inte är där riktigt ännu. Tre-fyra dagar i veckan försöker jag landa på min matta och det känns bra just nu.

Det blev ett långt inlägg det här men nu är det slut!

Go'kväll / Jessi

onsdag 11 mars 2009

Utanför fönstret

Här är utsikten från "hemmashalan". Jag häpnar fortfarande, trots att vi bott här i över fem år, över hur makalöst vackert det är här. Det spelar ingen roll att det är slask och gråkallt, det är magiskt ändå. Jag älskar vårt hus och jag älskar grannens kor!

Morgonyoga...?

Hmm, det finns en sak med yogan som jag INTE gillar. Nämligen morgonträning. Jag förstår att det har sina stora fördelar - lugnt sinne, bra start på dagen, rätt energier etc etc. Men för mig känns det helt omöjligt att genomföra. Och det jobbigaste med detta är att eftersom jag har ett sådant motstånd så är det förmodligen precis det som jag ska ta itu med. Hu.

För det första är kroppen ungefär lika flexibel som samarbetsviljan är hos min treåriga trotsåldersdotter, för det andra är jag en genuin kvällsmänniska vilket mycket naturligt ger en stark drift att sova så länge som möjligt på morgnarna och för det tredje så kan jag inte koppla av och känna in yogan eftersom jag hela tiden lyssnar efter tecken på att barnen vaknat... Inte en optimal miljö helt enkelt.

Kvällarna däremot - oj, oj, oj, vad härligt det är... Lugnt i huset, mörkt ute, många tända ljus och bara jag i mig själv på mattan. Kroppen jobbar med mig och tanken har ro att stanna nuet och träningen får ett skönt flyt. Dessutom tenderar jag att komma i säng i tid och sover som en klubbad oxe.

Än så länge stannar jag i kvällsträningen men trots motståndet så finns något lockande och utmanande i tanken på morgonträning... Jag låter det mogna ett tag till och ser om de ljusa, tidiga sommarmorgnarna kan förändra något. I'll keep you posted!

Namaste

torsdag 5 mars 2009

Grannsämja

Åhh, vad jag är glad över mina två grannar! Jag började introducera yoga för dom för ett och ett halvt år sen och nu kan vi köra 5 + 5 solhälsningar, alla stående och alla sittande fram till Navasana utan prat eller stopp. Det är så härlig att ha sällskap när man yogar, det blir en helt annan känsla när man är tre som andas jämfört med när man är själv.

Jag är skönt genomyogad i hela kroppen och är nöjd med passet. Jag tycker att jag orkade bättre än i måndags och Sirsasana gick helt utan problem idag. Jag har haft svårt att hitta balansen och kännt en oro att trilla bakåt men det har släppt helt nu. Känns skönt att kunna koncentrera sig helt på andningen istället för balansen.

Efter en kopp te och en smörgås så är det nu dags för sängen - God Natt!

onsdag 4 mars 2009

Yoga - den optimala vintersysselsättningen

Jag kunde inte åka på min måndagsyoga den här veckan - väglaget var fööör uselt helt enkelt. Man vill liksom inte riskera liv och lem för att träna. Framför allt inte när det går alldeles utmärkt att göra det hemma!

Såna här kvällar är jag väldigt glad att jag hittat yogan istället för att hålla på med orientering, långdistanslöpning eller något liknande. Förr om åren red jag mycket och hade egen häst. Att dressyr är en glamourös sport är en ganska vanlig missuppfattning. Eller så är det jag som missuppfattat ordet glamourös - det kanske betyder att man kliver upp långt före soluppgången för att skotta hästbajs i en timme innan man ska ut och rida i ösregnet för att sedan med andan i halsen kasta sig iväg till jobbet - men jag tror inte det!

Så även om jag ofta längtar efter hästarna så är jag inte dummare än att jag kan se tydliga fördelar med yogan även om jag önskar att det fanns plats i livet för bägge delarna... Jag får jobba på det.

tisdag 24 februari 2009

Min egen yogagrup

På tisdagkvällar har jag glädjen att få leda en egen grupp i Poweryoga här på landet. Det är en fantastisk uppslutning: För tredje terminen i rad så har jag ca 20 deltagare varje vecka. Smickrande, utvecklande och vansinnigt roligt. Innan jag drog igång var jag lite orolig att jag med min i sammanhanget mycket ringa kunskap och erfarenhet av yoga skulle kunna ta det ansvar det innebär att guida andra. Men det har faktiskt gått mycket bra! Jag är noga med att betona respekten för den egna kroppen och sinnet och väljer konsekvent bort asanas där jag känner att det finns en något ökad skaderisk. Summa sumarum så här långt så har det gått bra och jag längtar efter att åka dit i kväll!

söndag 22 februari 2009

Yogabloggar

Jag känner mig inspirerad att skriva efter att ha läst flera härliga yogabloggar och fått nya infallsvinklar på både yogan och livet i övrigt. I morgon är det återigen dags att åka iväg och yoga i klass. En gång i veckan är det och i början tyckte jag inte att jag kunde åka så många mil varje vecka och tänkte att jag kan åka varannan vecka. Men efter att ha yogat mer eller mindre på egen hand med hjälp av böcker, DVD (tack Viveka Blom Nygren och Karin Björkegren :-) och enstaka kurser, så är det helt fantastiskt att få vägledning i klass. Så jag åker med glädje iväg varje måndag!

Förra helgen var jag på fortsättningskurs på Atmajyoti och blev glad över att upptäcka att jag utvecklats så mycket sen jag var där senast. Kroppen kändes starkare varje dag och det var inga problem att åka iväg på min måndagskurs trots att jag tränat relativt hårt tre dagar i rad innan. På något vis börjar yogan landa bättre i kroppen. Jag har backat i min iver att komma vidare rent fysiskt och har mer respekt för min kropp och min dagsform. Trist bara att den insikten skulle komma efter att jag pajat vänster knä, men det är väl så det fungerar: När livet vill dig något så knackar det dig först diskret på axeln och lyssnar man inte då så fortsätter det envetet att knacka kraftigare och oftare. Låter man då fortfarande bli att lyssna så kanske det sabbar ett knä för dig - och då kanske man lyssnar...!

Namaste, J

måndag 2 februari 2009

Söndagsyoga

Körde ett skönt pass ashtanga igår kväll med mina två grannar. Jag har tidigare haft känslan att jag inte vill köra flera dagar i rad, men nu har jag kommit på att det är precis det jag ska göra. Kroppen är fortfarande ganska utstretchad och sinnet är inställd på arbete. Därför känns det skönt att jag ska köra ikväll igen.

När jag läser det jag skriver här så blir jag lite förbluffad över att jag - som aldrig varit speciellt förtjust i att bli svettig - har fastnat så totalt för den här väldigt fysiska formen av yoga. Men det är faktiskt lite häftigt att se hur både kroppen ändrar sig och hur tanken långsamt förändras. Jag känner mig helt enkelt lite vackrare på både in- och utsidan och även lite lugnare och klokare. Känns bra.

söndag 1 februari 2009

Att skriva

Tänk att det ska vara så svårt att göra något som är så roligt. Varför skriver jag inte mer? Det är ju inte det att jag inte har något att säga, men jag censurerar mig själv oavbrutet. "Nä, det här vill nog ingen läsa", "det här låter ju inte riktigt klokt", "kan jag stå för det här om fem år" etc etc i all evinnerlighet. Därför har jag startat den här bloggen. För det första så är det förmodligen ingen som läser detta ändå och dessutom måste jag ju någon gång börja skriva. Basta.

En något nedstämt första inlägg

Jag hälsar dig hjärtligt välkommen till min blogg och kastar mig rakt in i verkligheten utan vidare krusiduller.

Den här dagen har bjudit på både stort och smått. Jag fick i förmiddags veta att en god vän till min pappa gått bort efter en lång tid i sjuksängen. Det känns kluvet - jag har själv inte träffat honom på länge, men det är min fars bästa vän och han var gudfar åt min lillebror. Han själv har det nog mycket bättre nu. Så många år av sjukdom, ibland bättre men på slutet bara sämre. Slangar och sjukhusvistelser. Oro, smärta och ledsenhet. Jag kan bara tro att det är bättre nu. Hur det är för hans fru och son kan jag däremot inte föreställa mig.

Det som får räknas till det lilla är väl att dotterns vattkoppor börjar avta och att sonen idag har fått sina första prickar. Ytterligare en vecka hemma från dagis alltså, men en dag som denna känns det faktiskt bara mysigt. Att få ha dem nära.

God natt